Vem vill ha?

Hämtade ett paket i torsdags då jag kom hem, som bland annat innehöll detta. Jag är i hemtrakterna den här veckan, så de som vill prova en tandkrämstub, får gärna höra av sig!

Hälsningar från sjukstugan

Med min "otroliga tur" blev även detta sportlov spenderat på soffan, med en filt, tekopp och fyra olika mediciner, för att kunna andas någotsånär. Minns dock inte när jag senast skulle ha varit såpass hostig och rosslig som nu. Väntar med spänning hur den här kvällen kommer att bli med tanke på att gårkvällen blev aningen jobbig...

Största felet med att ha anhöriga som blir sjuka,  eller då man själv blir sängliggande, är att man vet för mycket. Och jag har onda aningar över att detta rätt så enkelt utvecklas till pneumoni ifall jag inte sköter mig. Inte för att det heller skulle vara hela världen,  men lite störande, onekligen. 
Men jag håller tummarna och hoppas på det bästa!

Lillördag

Den uppmärksamme läsaren noterade att jag i måndags skrev att jag skrivit den mycket fasade tenten, i läkemedelsräkning, där allt skulle vara 100% rätt för att få godkänt. Jag klarade den! Kändes lite som dagen då man klarade teoridelen till körkortet på bilskolans datorprogram. Det är även några år sedan.

Konstigt nog har jag allt på klart, gällande studierna. Jag brukar ju vara en skolhatare, som nöjde mig med godkänt i allt. Det känns som om det nästan går lite för bra. Läskigt.

Till de negativa nyheterna hör att vi börjar ha starka misstankar på att det finns en mögelskada i vår underbara lägenhet. Varför blir jag så märkligt förkyld varenda gång jag kommer till Vasa? Och det vore dumt att "chansa" och tänka att det säkert bara en lite envisare förkylning, då jag nästan blir symptomfri då jag åker hem över helgen. Bäst att börja ta itu med allt så fort som möjligt. Det är tyvärr lite känsligt, det här med mögelskador. Ingen vill ju höra det.

Men he om he. Kanske jag borde gå ut en sväng för att lufta lungorna lite.. Imorgon blir det äntligen hemfärd och hör o. häpna: S P O R T L O V !

100 % Bomull

Idag hittade jag tröjan jag länge drömt efter. Käringötröjan eller pippitröjan som den även kallas. Känns lite lyxigt att det verkligen är den riktiga tröjan jag köpt, och inte Rut m. fl's version. Känns bra att belöna sig lite efter att nästan ha bott på jobbet under hela jullovet!

 

Spektakel

Så kom överraskningen: fotbollsföreningen Jaro, i Karlebys kära grannstad Jeppis, hade slagit på stort och ordnat en konsert med inga mindre än Toto till sommaren. Helt fantastiskt!
Så går man in på www.ot.fi för att läsa lite om nyheten, samt kolla igenom de tiotals kommentarerna som uppkommit i samband med den lite ovanliga nyheten. Men vilken chock jag fick av att läsa vissa kommentarer, vilken avundsjuka och missunsamhet! Det finns tydligen somliga som bara vill se världen brinna. Några syrliga exempel på kommentarer:

 " Bra, då vet man hålla sig borta från stan, från fylleri och slagsmål som brukar komma i kölvatten efter stora konserter. "
 
" undrar i vilket skick Jaros fina fotbollsplan e efter dehär spektaklet då..? "

" det spelas ju inhämsk rock i karleby i sommar du kan ju gå dit. hoppas vi verkligen slipper finsksjungande band. "

" Vilka töntar! Betala för ett band på konsert som kommer till Finland när efterfrågan är så gott som noll annorstädes! Österbotten är just typiskt, hit kommer alla band eller schlargerstjärnor
vars gloria är twenty years back! "

Bilden är Googlad.

Det är bara så... Sorgligt! Då vi Österbottningar för en gångs skulle slipper betala 120 € i tågbiljett, plus hotellövernattning för att åka ner till vår huvudstad och uppleva en konsert med lite större namn, då skall det ändå minsann klagas och klankas. 

När är vi nöjda? Det är precis som då det skrivs om t.ex. jakt, mat, sjukvård, och inte minns ridning på landsvägar. Det är så lätt att skriva först, publicera och tänka sen. Och inte för att generalisera, men nästan alltid är det samma signaturer som fäller de mest omotiverade och nedklankande kommentarerna.
Väx upp, gott folk!

Syns i Jeppis i sommar, Toto-diggare!

Bilden är Googlad.

Testing

Första gången jag skriver blogginlägg från min nya telefon... Har dessutom skaffat Instagram och andra "nödvändigheter".

Läkemedelstenten är nu även avklarad och jag hoppas verkligen att det gick bra.

Det var allt från soffan, ha en trevlig start på veckan!

Ljuva FPA...

Kom hem då det blev veckoslut och möttes av ett tjockt brev som låg på köksbordet. Brevet kom från Kela, och innehöll en räkning på 1700 €! De påstod att jag hade förtjänat för mycket under 2011 och ville jag skulle betala tillbaka rubb och stubb.

Jag hann redan börja tro på det och satt där chockad, med gråten i halsen då L kom hem. Till all lycka fick han förklarat för mig att detta var ju de pengar jag förtjänat under hela våren och sommaren, före jag ens hade börjat i någon skola, dvs. på årsbasis. Så bara jag satte in en anmälan borde det ordna sig.

Men åter en gång, varför skickar man en jäkla tjock pappersknippe och en faktura, innan man ens tagit reda på hur det riktigt är!? Jag börjar må dåligt bara av tanken över att jag ännu i drygt 2½ år hamnar att fightas med dem. Och nu förtjänar jag dessutom pyttelite på sidan om studierna, i och med vikariat nu och då på hemvården. Detta hamnar jag att vara skitnoga med, så att inte inkomsterna överskrider en euro för mycket, eftersom det då kommer att stå mig väldigt, väldigt dyrt.

Kela har ju även satt upp regler över hur många studiepoäng man måste få på ett år, ifall man är berättigad att lyfta studiestödet. Antalet studiepoäng man ska ha är nästintill de som man får ihop ifall man går varenda kurs som är planerad, och klarar tenterna. Klarar man ändå av detta på samma gång som man vill och kan arbeta under loven och veckosluten, ja då tycker jag att man ska få arbeta och betala skatt, som belöning för att man varit duktig!

Jag borde bli politiker.

14.2

Visomsord av ingen mindre än självaste herr Johnny Depp. 

♥ Trevlig vändag och ta hand om varandra! ♥

Nytt uppdrag: tandkrämsutdelare

Hade helt glömt bort att jag var med i Buzzador, innan jag fick ett e-mail som avslöjade att jag hade blivit deltagare i deras kampanj med Oral-B tandkräm, en sort som heter Pro Expert. På sidan beskrivs tandkrämen: "Oral-B Pro-Expert, en allt-i-ett tandkräm som skyddar munnen inom de 8 områden som tandläkare undersöker mest."

 Så ni som vill pröva på denna mycket fantastiska tandkräm, får vänligen höra av sig för ett provexemplar.

Fastlaskiainen och lite annat

En sån dag. Sitter vid mitt lilla skrivbord på Skolhusgatan och känner mig smått mörbultad efter kvällens cirkelträning. 

Dagen började med Etik i vården, vilket var mycket mer intressant än vad jag hade förväntat mig. På lunchrasten blev vi serverade klimpsoppa och fastlagsbulle. Jag repeterar: Klimpsoppa. Uttalas Klimpsåppon. Jag har ryktesvis hört att en sådan maträtt existerar mot sydligare delar av Österbotten, men aldrig upplevt det i verkligheten. Mina kusiner på Bergö har eventuellt nämnt rätten någon gång.
Tänk er gott folk en vanlig köttsoppa som innehåller geggiga mjölklumpar på ca. 5 x 5 cm, med russin i. Förstod mig tyvärr inte på denna maträtt och petade oartigt bort klimparna och åt själva soppan. Hu!

Bilden lånad från Google. Ungefär såhär såg soppan ut. Det vita är klimparna.

Efter maten började vi söka oss mot Strandgatan, för att titta på då de olika ämnesföreningarna rände pulka. Mycket känt folk, glad stämning och påhittigt byggda pulkor. Dessutom väldigt praktiskt då vår lägenhet ligger nästintill stranden, där det hela sker. Hittade en bild från fjolårets fastlaskiainen.

shsweb.fi

  
Imorgon väckning 07.15, med 1:a hjälp på schemat. Blir högst troligt en trevlig dag. Största delen är hittills repetition, men då olyckan väl är framme är allt detta bara hemåt.

Nu blir det kvark med blåbärssoppa! 

Ching chong

Nu har jag då blivit med smarttelefon. En liten och näpen en, från Samsung. Första gången jag har något annat än hederliga Nokia. Har ej tagit den i bruk ännu, eftersom mitt nya abonnemang öppnas efter ungefär en vecka, men sitter ändå nu som då och petar på den. Känns lite dumt att inte ännu kunna använda den, men den som väntar på något gott....

Kanske bloggen börjar innehålla mer bilder också?

Onsdag!

Jag har av någon konstig anledning haft fredag hela veckan. Men idag är det lillördag, och det har firats med glass och en stor mugg kaffe.

Idag var det Ä N T L I G E N injektionsövningar på schemat, till de flestas stora förtjusning. Vi pickade mest atrapper (läs dockor) och apelsiner, både subcutant och intramuskulärt. Kändes självklart lite knäppt, men allt skall tas grundligt från början. Nästa gång är vi ju ändå nåldynor själva. Jag passade på att lära min kämppis hur man ska bära sig åt med pickandet och offrade en sur apelsin för detta.

Ja baa: Välkommen till Rebeccas knep å knåp på skolhusgatan!

Jag har nu bestämt mig för att göra en så kallad Moodboard. Traskade iväg till Rewell center, för att köpa två gigantiskt stora papper (kallas kanske A2?), lim och inspiration. Min Moodboard skall innehålla allt möjligt som inspirerar mig, gör mig glad, och väcker drömmar. Har redan fått upp en handfull olika bilder på kläder, inredning, prylar, landskap, och allt möjligt annat. Skall nog visa upp allting här i något skede. Allt får vara lite råddigt, slarvigt klippt ihop, eftersom jag vet att det kommer att bli lite charmigt i slutändan.

En moodboard kan till exempel se ut såhär:

Nej nu blev det läggdags. Alldeles för sent som vanligt, men man är ju ung! Vårdvetenskap och anatomi på schemat imorgon

Gomårrån!

Sov en lång och välförtjänt natt. En dubbellektion i skolan idag på eftermiddagen. Hoppas verkligen på någonting intressant. Väntar med iver på att få börja picka intramuskulärt, och det lär ska ske den här veckan. Äntligen lite utmaningar!

Hoppas verkligen nu att förkylningen skall svänga så att jag vågar mig på lite cirkelträning ikväll, ifall jag skippar allt pulshöjande... Grejen med cirkelträning är ju den att man kan justera tempot och ansträngningen efter egen förmåga.

Efter träningarna kommer P hit, så ska vi skallra och söka efter fina idéer till bröllopsfesten som skall äga rum i sommar. Pyssel, detaljer, och så vidare.

Nu moriskaffi med kämppis, sen slirar jag iväg mot Roparnäs.

Hur svårt kan det vara?

Ibland tycker jag att Novia och andra yrkeshögskolor tar vatten över huvudet. Ursäkta nu, men hur smart är det att "tvinga" fram ett samarbete med tredje årets Vamk-studeranden, som håller på att skriva sitt lärdomsprov just nu? Dessa studeranden är även helt och hållet finskspråkiga, har ett helt annat schema än oss, och studerar på Brändö. Samarbetet går ut på att planera en aktivitetsdag för seniorer och kursen heter Gerontologi.

Och nästa sak jag stör mig på: Varför haka upp sig på språket hela tiden? Talar ena läraren på svenska hörs det klagorop från Vamks sida, talar en annan lärare finska så mumlar Novia-studerandena argt att dom inte förstår någonting alls. Den här sjuhelvetes språkfrågan. Är det verkligen så hemskt? Eller är det bara för att jag är Kokkolabo som jag har så svårt att förstå? Men jag är ju ändå född helt svenskspråkig.

Jag trodde verkligen inte att det var så stor skillnad här i Vasa. Jag trodde nog att folk var vana med tvåspråkighet... Och hur i hela friden hade lärarna som planerar hela detta projekt inte alls lagt märke till detta isåfall?

Och jag skämdes nästan då jag började prata finska bara för att komma igång. Det skulle annars ha blivit för svårt. Det var nämligen meningen att båda parterna skulle hålla sig till sitt eget modersmål under samarbetet, men ändå kunna kommunicera. Hur svårt kan det vara helt enkelt?