torsdag 30 september 2010

Bloggtips

När jag är sjukledig ligger jag på tok för mycket vid datorn. Otroligt vad många bloggar man hinner läsa! Tänkte inte på dessa vanliga som Kenza, Paow, Dessie, Blondinbella, osv, utan helt vanliga och okända men välskrivna bloggar.

Till mitt bloggtips nu då. Kom in på Beatrices blogg av en slump, http://bissy.blogg.se/ där hon beskriver sin vardag som 17-åring med diagnosen cancer i lymfsystemet. Jag kommer att följa med den här bloggen, fastnade på direkten!

Senaste nytt från sjuksoffan


Halvligger här i soffan med Herr Kaspar. Fick med honom på denna bild av äkta webbcam-kvalité! Han kom just in och är förskräckligt våt om tassarna. Idag mår jag desto bättre, hittills iallafall. Den helvetiska febern kanske äntligen håller på att försvinna.

Man blir lite knäpp av att vara hemma såhär länge.


Skulle vara intressant om ni som läser detta skulle kommentera vem ni är och varifrån ni kommer! Jag är så nyfiken!

onsdag 29 september 2010

Smågubbar

Feber igen då. Trevligt, trevligt. Och en riktigt jäkla kara-feber den här gången. Ännu trevligare. Har i eftermiddags åter en gång nästan haft kontakt med De Underjordiska. Små smurfar som talar något konstigt språk. Jag frågade dom om dom kunde fixa mig ett svea-kort till vår digibox och det skulle fixas nickade dom. Too good to be true, snart ser vi Idol hemma hos oss!

tisdag 28 september 2010

Kärlek


+
+

+


 = ÄKTA KÄRLEK

söndag 26 september 2010

Huggtänder

Twilight, True Blood, The Vampire Diaries... Jag är fast. Med både böckerna och filmerna/tv-serierna.
Vad är det med dessa blodsugande varelser som lockar? Skulle det vara samma hysteri om vampyrerna skulle vara utbytta mot till exempel tomtar, troll eller älvor? Don't think so...



lördag 25 september 2010

torsdag 23 september 2010

Peras nationaldjur

Vi hade en hel flock sådana här på gårdsplanen idag. Lyckligt ovetande av att dom hade en katt smygande efter sig i potatislandet, plockade dom klumpigt i sig av naturens middagsbord. (Haha, vad jag kan låta högtidlig) Sprang genast efter kameran så fort jag fick syn på dom. Lite dumma. Och ack så klumpiga. 

På kvällarna kan dessa varelser bete sig mycket skrämmande. Om man till exempel är på promenad ensam med tankarna långt borta, kan man riskera att få hjärtat i halsgropen när en fasan plötsligt hoppar fram flaxande och kacklande.

Jag märker, mot min vilja, att denna blogg håller på att utveckla sig till en djurblogg!!
Hur gör djur...




Den här blev visst förbannad på mig...


onsdag 22 september 2010

Godermorgon!

Låt mig presentera en helt vanlig ledig morgon hos familjen Ågren.

Jag vaknar av att  pappa spelar piano och sjunger för fulla muggar i nedre våningen. Jo, det hörs lika bra upp. "Åo käääääään juuu fiiiiiiiiil dö lööööv tunaaajt", lyder sångtexten. Jepp, den från Lejonkungen. Man kan fråga sig om inte de underjordiska snart också vaknar med den här farten. Eller grannarna.
Sen hörs ett pipande "Heeej Almakissiii" från rummet bredvid. Pappa har släppt in katten. Sen öppnas dörren till mitt rum. Jag låtsas sova fortfarande. Jag blir överraskad av en stor duns. Nånting rör på sig i fotändan. Och trampar. Snart börjar varelsen också snurra.
 Det är som en farlig lek. Minsta rörelse och mina stackars fötter blir utsatta för tortyr. Det gäller att sätta sig upp och blixtsnabbt dra in fötterna under täcket tillbaka. Här får man ha taktik.

tisdag 21 september 2010

Nu även med resfeber!

Jag lider av resfeber nu. På riktigt. Och jag vet att jag inte kommer att få nån som helst möjlighet att resa förrän nästa sommar. Eventuellt. Beror helt på hela den här i-vilket-skede-man-får-loma-och-om-det-är-på-samma-gån-som-ens-pojkvän-vetenskapen! Och i min resekassa finns inte speciellt mycket jag kan skryta med. Men det är ännu länge tills nästa sommar!

Förr avundades jag människor som hade möjligheten att resa mycket. Här hemma har vi alltid haft djur att ta hand om, så det har blivit ganska minimalt med resande för min del. Men å andra sidan märker jag nu att det nästan är bättre att det finns så mycket att se nu framöver. Tror nog att jag uppskattar resor mycket mera nu än för t. ex. 5 år sedan. Då visste jag inte heller något om arkitekturhistoria.

Jag är den perfekta turisten. Älskar fotografering. Är intresserad av olika kulturer, speciellt matkulturer. Mycket intresserad av vin. (Haha det där lät lite roligt!) Trivs både på landet och i storstäder. Är otroligt fascinerad av gamla byggnader, speciellt slott, katedraler och sånt! *Tantvarning*. Det finns egentligen hur många resemål som helst som intresserar mig. Men inte min börs.


Inför nästa sommar har jag några alternativ.. Tänker nog hålla mig inför Europa!

 
Vad sägs om Grekland?

Eller Italien?


London?
Och norra England i samma svep som London?

Jag och teknik...

Hur ska man få bloggen att se ut som man själv vill ha den? Det är ett av livets stora mysterium antar jag.

Själv har jag sovit väldigt oroligt inatt. Kan bero på hostmedicinen. Men det har inte Alma. Här är hon, vår mys-katt.


©Rebecca Ågren

måndag 20 september 2010

Sex and the city, glass och lite mer hostmedicin.

Bild jag tog i Augusti.


Jag blir helt galen av att sitta, eller rättare sagt ligga här hemma med flunssa! Vill ut å fota. Det var så härligt väder idag, helt perfekt! Idag skulle vi också ha haft bandträningar med "vårt lilla projekt", men det fick ställas in! Vet nån någon bra sångare?? Genren är rock/metal, ganska stor del från 80-talet! Ta mer än gärna kontakt med mig!

Det är vid såna här tillfällen som man tvingas ta det lugnt. Och med det kommer tankarna. Man hinner fundera över otroligt mycket! Jag är en tänkare. Eller en grubblare rättare sagt. Så egentligen skönt att få tid att fundera igenom saker som man har skjutit upp gång på gång.

Tack och lov för Sex and the city! Bästa tv-serien genom tiderna. Världens bästa underhållning!

Bert är också bra. Sällan en rollfigur kan framkalla så mycket skratt hos mig som just Bert. Här
är ett youtubeklipp med roliga delar från Bert och den siste oskulden! Ha så kul!

Välkommen!

Trodde aldrig det här om mig själv. Efter x antal misslyckade bloggar beslöt jag mig för att aldrig börja blogga igen. Dels för att jag tycker att hela bloggtrenden är löjlig och dels för att jag aldrig orkade eller hade tid att skriva nånting. Människor som skriver om sitt liv in i minsta detalj och till och med tjänar pengar på det. (Vissa iallafall) Det är nog bara inte min grej. Ändå sitter jag här. Vad ska jag skylla på? Att jag har sjukledigt från arbetet? (Sant, har flunssa) Nä, jag antar att jag öppnade den här bloggen eftersom jag alltid har tyckt om att "skriva av mig"! Det känns ganska befriande att få sitta ner och skriva om man har några tankar som tynger på en. Jag har ännu inte bestämt mig om vad bloggen skall handla om eller ha för tema. Kommer troligtvis inte att göra det heller. Antar nog ändå att det kommer att komma en del bilder. Jag hoppas att du som läser kommer att trivas!