Dittan dattan

Det blev visst några dagars paus här på bloggen. Har egentligen inte haft fullt upp, som många brukar skylla på när dom inte orkar/hinner blogga. Jag har egentligen bara saknat ämnen att skriva om. 

Det blev en riktigt lugn midsommarafton i år. Jag och pojkvännen grillade, badade bastu och tog det lugnt. På lördagen spenderade vi kvällen ti fremands. Det var riktigt trevligt och där grillade vi också... :) 

Vi har en ny gasgrill, så det har blivit mycket grillad mat det här veckoslutet. Grillad frukost. (Okej, då var det bara han, inte jag) Lunch. Middag. Kvällsbit.

Och igår tillbringade jag sena eftermiddagen på ett av de bästa ställena som finns - på hästryggen! 

Tidigt i morse, kramade jag hårt om pojkvännen, och så körde dom ner till Tammerfors, där ett nytt huspaket väntade på att bli monterat. Jag tror nog att jag har lite jobbigare måndagar än många andra. Jag börjar ju för det mesta den nya veckan med ett vemodigt "hejdå, vi syns snart". Men desto roligare är det ju då man råkas igen :) 

Ny hårfärg

Var igår och avfärgade samt blekte håret hos bästa Hanna. Så ljust som det gick blev det, dvs. ljusbrunt med blonda slingor. Är riktigt nöjd! Då solen och lite silverschampo har fått göra sitt,borde håret bli ännu ljusare efter hand. Bild kommer senare! Jag trivdes nog som brunett, men man ser ju fort ganska blek ut, ifall man inte lätt blir brun på sommaren. Så det här var ett bra beslut tycker jag! :)

Idag hade vi "sovmorgon" till klockan 7. I alla fall så vaknade vi då, helt utan nån väckarklocka! Så skönt, då man är helt pigg och utvilad, och ändå har mycket kvar av dagen! Synd bara att det ska regna så förbaskat. Det är ju midsommar och allt! Och pojkvännen har köpt en fin gasgrill hit till Snåre, så det skulle vara på tiden att testa den. Men jag kommer nog inte att kunna hålla mig från att grilla, fastän jag får stå i regnrock och gummistövlar...

Ikväll händer det här...

Kom just från soundchecken vid Juthbacka i Nykarleby. Ungefär kl. halv 10 ikväll, spelar vi i ett stort tält dom har där. Har bättre keikkafeelis nu, än förra gången på Calle. Så nu ger vi järnet gott folk!

På grund av att vi den här gången inte behöver fixa all teknik själva, har vi mera tid att ägna på kläder och sånt! Tycker jag är rätt så skönt! Alla andra gånger vi har haft keikka har jag sprungit runt med hårfönen i ena handen och mascaran i andra... Skönt att slippa den stressen och få fixa sig i god tid! :)

Ny favoritglass!

Knäck Bräck heter min nya favorit. Köpte två sådana burkar av Anna vid Siabutiken idag. Att glassen var 2:a klass märktes absolut inte. Kvaliteten var helt jämförbar med Ben & Jerry's. Blev mycket omtyckt av både pojkvännen och jag! Helt sjukt gott! Vilken vardagslyx.. :)

Skulle gärna smaka dessa andra sorter, men grejen är den att dessa burkar inte alls finns till salu i Finland ännu. Det var bara eftersom det var andra klass-glass, som gjorde att den här sorten fanns att köpas nu just.

Tur att jag köpte två burkar så har vi varsin... :)




EDIT: Haha, vad humor att två stycken har tryckt på "bajs" här under.. Jag fick dagens goda skratt! :)

Plåtlistning from hell

Idag har jag verkligen haft en bad day! Det var mycket länge sen sist. Men ingenting har riktigt blivit till något. Eller jo, till först spikade jag och en kompis fast hängbräder vid huvudingången. Men efter nians kaffepaus började allt skita sig. Plåtlistning from hell. Spilta plåtsaxar var kanske största felet. Näst värst var att stället jag skruvade fast plåtlistar på var så trångt, att en dvärg med klaustrofobi, skulle ha kunnat få en riktig skräckupplevelse. Dessutom skulle jag ha behövt ha fyra stycken armar som var två meter långa. Och så var det äckligt varmt med en svart t-skjorta och långa arbetsbyxor.

Men gårkvällen däremot, var ytterst trevlig. Den spenderades i köket hos familjen B, med mina kära barndomsvänner. Vilda diskussioner, gapflabb och kaffe med bullar. En helt perfekt onsdagskväll med andra ord. Glömde dock bort att familjens klocka inte har siffror, utan bara visare. Så jag misstolkade den lite, och kom hem halv tolv på natten. Haha, ganska så typiskt mej.

Tack och lov att det är fredag imorgon! Blir så roligt att få vara med pojkvännen! Jag har mer än druft.

Sköna Onsdag.

Onsdag är ett tecken på att det snart är helg. Jag har haft superfullt med program på sistone, så bloggen har fått lida lite.

Jag är jätteglad. Gissa varför - jo, för att jag har och kommer att få träffa mina barndomskamrater/tjejkompisar den här veckan! I måndags tog jag och Lillannillan en lång promenad, och körde sen in till stan på en glass. Ikväll ska jag råka bästa M & A. Förr i tiden råkades vi väldigt ofta. Förrutom dagligen i skolan, så hände det sig att man spenderade hela vardagskvällen "ti främands", och många gånger i veckan dessutom. Saknar på ett sätt dessa goda tider! Nu bor nästan alla på olika orter, och livet har ändrats rätt så mycket för oss allihop. Vi har alla ändrats. Sjukt mycket. Men ändå pladdrar och skrattar vi alla som det skulle vara år 2003 på nytt! :)

Skulle jag vara nån från SATC, skulle jag definitiv vara Samantha, haha... :)

PS. Herregud vilken tung ridlektion igår! Fick stallets mest svårridna häst, så vi fick verkligen arbeta... Men otroligt vad en svårriden häst ändå kan lära en! Kroppsligt är jag idag som en åldring och har blåmärken på rumpan! :)

Mot stallet

Äntligen iväg till stallet på nytt! Har inte haft tid att rida på hela två veckor. Under tiden jag har varit borta, har ridskolan flyttat till Kvikant, i stan. Stället är bekant från förr, jag red där då jag var riktigt liten. Det är dock harmt att inte kunna rida i kära Nedervetil mera. Kommer att sakna det. (Nån som behöver hjälpryttare i N:vetil får gärna höra av sig :)

En sån får vi i sommar!

Innan man ens hunnit blinka, har helgen nästan tagit slut. Det är lite sorgligt tycker jag. Pojkvännen kommer att köra iväg söderut redan ikväll, eftersom det det är lite bråttom på arbetsfronten.

I fredags spelade vi med bandet på Calle i stan. Gick väl helt okej antar jag. Fast jag inte fick den där "feelisen" som man egentligen borde ha. Kan bero på att jag var så trött!

Gårdagen spenderades i vedabackens tecken. Först blev det en sväng till stan. Pojkvännen skulle köpa motorsågskedjor, svärd och såna där karagrejer från karabooda. Sen köpte vi glass och körde hemåt. Hemma väntade x antal vedaklabbar som skulle sågas och klyvas.
Kvällen tillbringades sedan i trevligt sällskap på en liten roadtrip längs Nedervetils småvägar. Ska även tillägga att det var i en häftig, orange Kadett. :)

Och nu är det söndag. Den här helgen gick på tok för fort.

Svettigt och knottigt.

Har tillbringat största delen av arbetsdagen uppe på halltaket, under en starkt gassande sol. Som sällskap hade jag ett gäng ned myggor och knott. Nu är jag alldeles rödprickig...

Jag är för tillfället ytterst stressad. På fredag har vi keikka med bandet här i stan, på Calle. (fribiljetter finns i överflöd att fås, för de som är intresserade) Och vi har haft en del *hrm* problem med att få allting att fungera. Vi håller tummarna.

Men till lite positivare saker. Nu är soffan till studielägenheten äntligen hämtad. Märk väl, hämtad - inte köpt.. Jag hade nog lite tur. En arbetskompis med familj skulle slänga bort deras gamla soffa, jag råkade höra om det och så jag fick åka och hämta den... En mörkröd divansoffa, som dessutom är utbäddbar. Den blir hur bra som helst i min lilla lägenhet! :)

Och katten mår bra :)

Det som jag helst skulle vilja, är att krypa i pojkvännens famn. Okej, det skulle bli rätt så kladdigt i denna hetta, men tanken är ju god. :) Hursomhaver vill jag ha hem honom. Nu.

Dramatisk eftermiddag

Idag var det väldigt nära ögat att vi skulle mista vår älskade Kaspar.

Mamma skulle till stan, men på vägen till hennes bil, såg hon honom liggandes under bilen. Hon märkte  genast att någonting var riktigt fel. Med frassen under armen rusade hon in och ropade på mig. Så fort jag såg honom märkte jag att han var riktigt svälld, speciellt runt nosen, och pupillerna var vidgade. Han gapade också, precis som om han hade tungt att andas. Huggormsbett - tänkte vi båda.

Det blev riktigt bråttom. Morsan körde ut bilen och jag rusade efter kattburen och lyfte in katten. Naturligt nog bestämde vi oss för att i ilfart köra till närmaste veterinär, som inte ligger mera än 3 kilometer härifrån. Typiskt nog hade han lagt en lapp på dörren, där det stod att han skulle vara tillbaka senare!
 Här fick vi smått panik. Kaspar hade försämrats riktigt ordentligt i bilen, och andades tätt och ytligt. Nu låg han också på sidan och bara stirrade tomt...

Till all lycka hade mamma slängt med sin telefonbok i bilen, med alla veterinärnummer. Så hon satte fart mot andra sidan stan, och jag slog numret till en veterinärklinik ganska nära minimani, på samma gång som jag höll ett öga på Kaspar. En kvinna svarade och hon ordnade så att veterinären skulle vara beredd på att ta emot oss där. Väl framme sprang vi in med buren, och det tog inte länge förrän veterinären raskt hade givit två starka cortisonsprutor och lagt in dropp. Stackars frassen höll på att hamna i chocktillstånd fick vi höra, och det kom fradga från hans mun. Hans blodtryck sjönk hela tiden. Man gav syre åt honom och väntade. Veterinären konstaterade att han hade blivit biten i käken...

Men efter ungefär 15 minuter började prognoserna se bättre ut. Hjärtrytmen började stabiliseras och hans andning blev en aning normalare. Till slut kunde vi alla pusta ut. Cortisonet hade verkat. Kaspars öron började också reagera på ljud igen!
Efter en stund hade han stabiliserats såpass bra, att veterinären ville flytta honom till en bur för övervakning några timmar, och sen kunde vi komma efter honom.

När vi hämtade hem honom var han i riktigt bra skick. Han kunde gå ordentligt och spann och plirade med ögonen. En sån tur vi hade! :) Veterinären sade att han var såpass illa däran, att han inte skulle ha klarat det om vi skulle ha kommit tio minuter senare... Tänk vad ett huggormsbett kan göra! Usch!

Kaspar, fotad igår. Han är betydligt mer svälld idag!

Opedagogiskt till tusan!

Som blivande småskolelärarinna (som dock ej ännu påbörjat sina studier) anser jag detta vara en ytterst grym, opedagogisk och rent utsagt kränkande laguppdelningsmetod för barnen. Föreställ er följande scenario, som är taget direkt ur egna erfarenheter:

" Det är gymnastiktimme i skolan och brännboll på lag, står på schemat. Två lag ska bildas. Först utses två lagledare av läraren. Det är givetvis de två sportigaste barnen. Sen ska resten av ungarna ställa sig på ett led. I tur och ordning väljer de två lagledarna vilka klasskompisar som ska vara med i deras lag. En efter en. Och de stackarna som väljs ut till sist, är givetvis dom töntigaste och osportigaste. Ja, bokstavligen de sämsta."

Hittade en bild som beskiver detta perfekt!

Under hela lågstadietiden har jag varit med om detta. Blivit vald till sist. Känt mig usel, rent av lite värdelös. Tänk att lärarna inte förstod bättre! Jag minns rätt så bra att det alltid var jag plus några andra (nämner inga namn) som lämnades med dom sista.
I långa loppet tycktes det ta ganska hårt på mitt självförtoende, då det kommer till idrott. Eftersom jag var hon som blev vald till sist. Det resulterade givetvis i att jag sket i att försöka prestera. Jag hade intressse för fotboll, men detta dog bort ganska fort. Också skoljumpan i högstadiet och en del av yrkesskoltiden bestod av på tok för mycket skolkande.

Sådär enkelt är det att klippa av självförtroendet på en lågstadieelev, då det kommer till idrott, ifall detta dessutom upprepas.

Det var först för några år sedan som jag hittade glöden, att idrotta och motionera, på riktigt. Och det var självmant. För min egen skull. Inte för någon annans skull.

. . .

Men ni som läser det här, vad anser ni om den här rätt så grymma lagdelningsmetoden? Existerar den fortfarande? Nån som vet?

Såhär var mitt sätt att se på saken! Skriv gärna era åsikter!

Dagens

Plåtlistar har varit dagens nyckelord. Har skruvat upp sådana hela dagen i hallen vi bygger.

Helgen kom och gick fortare än vad jag skulle ha velat. Tiden går väl fort då man har roligt antar jag. Men faktum är att veckorna rusar iväg. Man borde verkligen sluta stressa och börja njuta - det är ju nu som det är den bästa tiden på året!

Köksinspiration..

Boktips

Jag antar att den här boken är bekant för många, men alla som inte har läst den ska utan tvekan gå till bibban och låna den! En så sorglig och fin berättelse. Jag grät floder i vissa kapitel. PS. I love you, finns ju som film också. Men jag rekommenderar nog ändå boken. Författaren lär ska ha varit 23 år då hon skrev den!!

Kortfattat handlar boken om Holly, som nyligen har mist sin 30-åriga man och bästa vän, Gerry. Boken handlar om sorgen efter maken, och vad som händer då hon hittar ett paket som Gerry har lämnat efter sig. Paketet innehåller många små brev, som Gerry har skrivit åt henne då han var döende...

Äntligen fredag!

Det kliar lite i fingrarna. Det känns faktiskt lite kul att nån sitter vid sin dator, och spenderar sin dyrbara tid på att kommentera min blogg med lite sadistiska och nedlåtande kommentarer! Jag känner mig faktiskt rent utsagt hedrad. Tänk att jag stör nån! :) Så bra! Man ska ju inte vara allt för snäll heller!


Men för att komma vidare med det här inlägget kan jag ju meddela er gott folk, att det är helg! Ifall ni ännu inte har märkt det ;) Och jag stornjuter. Helgen är till för att ladda batterierna och ha roligt.

Dagens glädjeämne var att jag märkte att min rabatt har ändrat utseende. Nu har små, små blad börjat sticka upp! Så småningom syns det vilka som är mini-solrosor, blåklint, dvärglupiner och ringblommor. Har ingen aning ännu.

Tror jag ska hoppa på pojkvännens cykel en sväng, så att jag får dagens motion. För omväxlings skull har jag bara suttit på knäna och arbetat hela dagen, så det var ingen vidare aktiv arbetsdag. Behöver röra på mig!

Ha en skön fredag! :)

Fixar möbler

Det lönade sig verkligen att lägga ut en annons på findit.fi, att man är studerande, i behov av lite möbler, och en fin beskrivning! Har under senaste veckan fått nästan tjugo olika email! Så nu har jag en beige bäddsoffa, och ett fint möblemang med fyra stolar på gång! Va skönt :)

Pojkvännen ringde för några timmar sen och meddelade att han kommer hem redan i kväll! Gissa om jag blev glad?

Nu ska vi träna lite med bandet, och sen sticker jag iväg till Snåre i min lilla Corolla! Riktigt okej dag det här! :) Idag har jag varit ledig, eftersom det är "söndag". Som sällskap har jag haft en famn full med rabarber, som mommo skickade från Kronoby. Så nu har jag åstadkommit en god rabarberpaj med ingefära, rabarberkompott och rabarberkräm. Tänkte ta en bild på pajen. Men tyvärr hann vi äta upp den. Krämen och kompotten är nu ingenting att fota, det ser ut som snor ungefär. Fast godare.

Dimma.

Gårkvällen var också otroligt vacker.

Flygaredagen

Gårkvällen spenderades i Larsmo. Vi hade en "mini-klassträff", med två sköna brudar som jag gick med i yrkesskolan. Det skvallrades om allt från taklister till lustpartyn, och så åt vi gott. Det kändes riktigt skönt för hälsan att få prata av sig med likasinnade! :)

Idag är det flygaredagen. Och imorgon är det äntligen fredag. Jag längtar så otroligt efter pojkvännen. Längtar efter hans famn, hans doft, hans skratt. Imorgon kommer han hem!