Om ett hälsosamt leverne

Då man studerar vård så börjar man se på sin kropp (och andra människors också, tyvärr) från en lite annan synvinkel än tidigare. Det tror jag att andra sjukskötare kan hålla med mig om. Och då man dessutom vårdar äldre människor så lägger man tyvärr ofta märke till vilka som har skött om sin kropp bra och vilka som levt ett mer stilla liv och ätit mycket vitt mjöl, fett och socker till vardags.

Det är ju ingenting nytt som jag babblar om, men jag tycker personligen att det bara blir mer och mer aktuellt med tiden. Och hur lätt är det inte att falla tillbaka i soffliggar-fällan igen. Men det är lika tungt att ta sig upp därifrån varenda gång. Jag har haft en soffliggarperiod nu, det märks verkligen. Man känner sig så där plöfsig. Man är inte så slank som förr, men inte heller ännu småfet. Men om man fortsätter så är man småfet i ett huj. En definition på ordet plöfsig alltså.

Den här veckan har jag tagit mig själv i kragen på nytt. I lördags blev det en dryg timmes powerwalk, igår en timmes intensiv cirkelträning och idag en timmes pilates för första gången i mitt liv. Och jag rekommenderar faktiskt pilates, det är tungt och effektivt fast övningarna är enkla. Orkar jag ännu med zumba imorgon så är min jag klar för den här veckan. Det är nästan bäst att rivstarta lite, så går det undan. Och jag har verkligen bra här i Vasa då jag har 800 m till ÅA, där alla dessa äger rum. Och ännu bättre då man alltid är i gott sällskap!


Förresten: Utmana er själva och pröva denna övning! Det går faktiskt, men är tungt!