Score!

Idag var det meningen att vi skulle rida ut i terrängen på lektionen. I en grupp på sju personer startade vi från stallet. Men på grund av att det halvt stormade ute, resulterade det ju givetvis i att vissa hästar blev mer eller mindre hetlevrade av sig. Så vi delade på oss, jag och två andra återvände till ridplanen, för att egenhändigt hålla lektion och resten fortsatte.

Det var första gången jag red på Hartsa. (Som troligtvis heter nånting mycket ädlare och längre i verkligheten) En underbar och otroligt storväxt valack. Allting fungerade till min förvåning perfekt. Jag körde skänkelvikningar och mycket tempoväxlingar i alla gångarter. Övade på sitsen... Och allt gav genast resultat. Märktes verkligen att det här var en riktig dressyrhäst! Utan tvekan en av de bästa hästarna jag ridit! Så jepp, nu är humöret på topp!

Hartsa. Bild lånad från ratsutilakivi.fi