Jag vaknar av att pappa spelar piano och sjunger för fulla muggar i nedre våningen. Jo, det hörs lika bra upp. "Åo käääääään juuu fiiiiiiiiil dö lööööv tunaaajt", lyder sångtexten. Jepp, den från Lejonkungen. Man kan fråga sig om inte de underjordiska snart också vaknar med den här farten. Eller grannarna.
Sen hörs ett pipande "Heeej Almakissiii" från rummet bredvid. Pappa har släppt in katten. Sen öppnas dörren till mitt rum. Jag låtsas sova fortfarande. Jag blir överraskad av en stor duns. Nånting rör på sig i fotändan. Och trampar. Snart börjar varelsen också snurra.
Det är som en farlig lek. Minsta rörelse och mina stackars fötter blir utsatta för tortyr. Det gäller att sätta sig upp och blixtsnabbt dra in fötterna under täcket tillbaka. Här får man ha taktik.
Haha va kul inlägg, men antagligen int så kul i verkligheten...Jadu, de låter som ett äkta musikerhem, men ja tror no ja å sko föredra ti vaknas heilt i lugn ro om ja sku va ledi en da :)
SvaraRadera